Men beware, jag kommer gå lågt, mycket lågt (läs: dagisnivå)...
Situation 1
I förrgår läste jag en artikel i Aftonbladet som fick mig att bli riktigt upprörd och irriterad.
En man, som hade varit med om en trafikolycka med en älg inblandad, stod skadad och väl synlig vid sin demolerade bil längs vägkanten och viftade på hjälp. INGEN av de drygt 20 förbipasserande bilarna stannade emellertid och nu undrar man: Hur långt har vårt sköt-dig-själv/skit-i-andra samhälle gått? Var finns empatin och vad hände med " var mot andra som du vill att andra skall vara mot dig?"Är det handlingsförlamning det hela handlar om eller rädsla, att man inte vet hur man skall agera, att man är rädd för att göra fel?
Nu gick det som tur var väl för mannen, han kunde kravla tillbaka in i bilen, få loss sin fastklämda mobil och därmed själv ringa på hjälp.
Men skäms på er, förbisusande människor!
Situation 2
Från denna tragiska historia över till en annan, non-serious, men tragisk i sin pinsamhet.
Ni som är känsliga för banala skämt ombedes sluta läsa nu.
Ok, shoot!
Säkert har ni redan bestämt hur julen ska firas i år, eller så är ni just i färd med att göra det; säkert i värsta byllerbyandan..Kanske har ni till och med småbråkat lite, "var det inte min släkts tur i år"? Nåväl, i det lilla videoklippet jag försökte klistra in här, men som obviously inte lyckades, gjorde kvinnan ifråga slag i saken och bestämde helt sonika själv hur högtiden med den tämligen nyblivne pojkvännen skulle firas.
Intet ont anande anlände han till hennes hus, ekiperades med ögonbindel samt leddes ut till en pinnstol i vardagsrummet. Kvinnan hade annat att ordna med och lämnade honom således allena en stund. Tydligen hade mannen ätit på tok för många bönor till lunch för det blev en väldig resonans på stolen. Snart togs ögonbindeln av och uppradad i hörnsoffan satt överraskningen: kvinnans närmaste familj, som det tydligen var dags att träffa nu...
Ja, skit i andras tankar och omdömen; förlora inte ansiktet, eller...?
Kanske kan man se klippet om man klickar på lilla länken nedan?
http://mittklipp.aftonbladet.se/app/viewMovie.action?id=15036
Situation 3
Nu när vi ändå tagit oss ner på den extremt låga humornivån kan jag berätta en episod från söndagskvällen. Sonen kunde inte riktigt komma till ro och undrade om han kunde få ligga i vår säng. JA, vad mysigt, det var åratal sen sist. Då kan man liksom låtsas att han inte är så stor när allt kommer omkring. (Maken grymtade dock från sportsoffan, han är av åsikten att barn ligger i barns sängar). Men i alla fall, sonen kröp upp i renbäddade lakan för att lägga handen rakt i en...varm diarréhög levererad av kattungen, som alltså helt fräckt skitit i andras lakan...
Such is life!
Banala tisdagshälsningar från mig.
Man kunde haft ett helt gäng kattungar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar