torsdag 20 november 2008

Drives me mad!

Let´s face it!
Jag är inte vuxen på "riktigt.Visserligen har jag samlat på mig en del vuxenpoäng i min personliga top chart: Jag har fast inkomst, barn, bostad, jag jämför ibland priser och jag sopsorterar. Men det är en pusselbit som inte infogat sig.
Hur jag än vrider och vänder på det så HAR JAG INGET KÖRKORT.

Skamsen måste jag erkänna att jag inte ens har tillstymmelsen till ett körkort; inget litet nutida körkortsförsök, inget "jo, jag blev faktiskt kuggad på min andra uppkörning i förra veckan", nada! De tre misslyckade övningspassen i 17-årsåldern räknas liksom inte .

"Va, jaså är du en sån, det kunde man då inte tro", får man höra då sanningen kommer fram. Vadå, har min mask trillat av och avslöjat mig som en av ödlorna i "V"?

Som om man vore smittad av pesten blir man sedd med helt andra ögon, som allmänt oansvarig och inkapabel. (Detta kan nästan göra mig lite smågalen...)

"Jo men du är ju stockholmare, de tar väl inte körkort, de åker kommunalt överallt".
Det är bara det att jag inte är från Stockholm from the very beginning, jag råkade bara hamna här. I den lilla byn där jag kommer ifrån tog så gott som ALLA körkort.

Jag har haft mina moments, då jag aktivt tagit tag i detta pinsamma dilemma. Jag har kollat upp bilskolor, intensivkurser och jag fyllde till och med i en ansökan om lämp hösten år 1999.

Nu har det emellertid blivit så att jag utvecklat någon slags fobi mot bilkörning. Jag tänker på alla bildrullar som skulle kunna ställa till det för mig därute på vägarna, även om jag kör prickfritt.

Nästan inför varje längre bilresa med familjen ser jag framför mig hur det ena mer fasansfulla än det andra inträffar och jag sitter således på helspänn i bilen, ingen fågelholk här inte!

Någon bilskola för bilfobiker har jag ännu inte hittat...

Låt oss förenen oss , kära körkortslösa olyckssystrar och olycksbröder! Låt oss tillsammans utropa"we shall overcome"!

Och bor man i de inre delarna av Stockholm, med gångavstånd till allt, exklusive sonens bortamatcher, då blir det liksom lite enklare att stå ut under tiden.

Ja, tills körkortet kommer menar jag.

Drive carefully out there!


Give it to me!

Kramisar
En favvolåt från förr...

Inga kommentarer: