Golden oldies

Konstigt, att jag hamnade här på bloggen istället för att vika tvätt, men nu blir i alla fall mamma glad, hon har ju inte facebook och kan inte följa alla uppdateringar där och ett litet blogginlägg betyder så mycket för henne och kanske, kanske för någon mer därute i stratosfären...

Apropå föräldrar, för några veckor sedan var jag och en lika carolatossig väninna på premiären av La Carolas show på Tyrol, en show innehållandes en massa Elvis och Barbra Streisandlåtar, tillägnad sångfågelns far och mor.

Och vilken show gott folk; jag var fullkomligt SLUT och helt tagen efteråt. Det är många gamla barndomsminnen som flimrar förbi, man kommer ihåg och känner igen men samtidigt är man en helt annan än vad man var då, ja, ni förstår kanske? Visst, jag är en gaaaanska subjektiv carolashowbesökare; för let´s face it, Carola har alltid haft en speciell plats hos mig, ända från den kvällen då hon så självklart, iklädd sin kycklinggula sparkdräkt, marscherade in i mitt medvetande, och stannade där, för alltid.

Hennes musik (inte så mycket hennes mellansnack faktiskt) har sedan funnits där för mig i livets irrgångar, som en trygg plats, visandes vägen på något sätt, gett tröst, glädje, styrka (och jag är inte ens religiös).
Men showen var verkligen kanon och Carola var i absolut högform! Vilken entertainer hon är, spelevinkskan Häggis! Och vi fick både kram och minipratstund med stjärnan herself efter showen!! Och alla kändisar som var där sen, överallt kryllade de runt, det var ju premiärkväll och allt. Vi snackade med personer som Katrine Zytomeirska, Pernilla Wahlgren med flera. Trevligast av dem alla var Pernilla, hon ÄR folklig den damen, det kan jag skriva under på. Jag menar bry sig om att konversera med små fnissmajor som oss...
 
Fler "gamla godingar" blir det redan imorgon, fredag; då tar jag bussen till Linkeboda för att äntligen  träffa kära Josephine; för vi har faktiskt lyckats klämma in varandra i våra späckade scheman...Men mitt medvetande kan inte riktigt ta in att vi fyller 40 nästa år och att vi känt varandra i ungefär 20 av dem, men så är det and that´s a fact.
 
Ja, ja, imorgon glömmer vi allt vad ålder heter och tar fram 20-åringarna i oss, jag vet att vi kan, right?!?...
 
På hemmaplan får maken rodda med övernattningskalas, fotbollscuper med mera men listorna och post it lapparna är redan på plats och så säger ju en småländsk röst på ett betryggande sätt att "vi klarar det, var inte en sån hönsmamma". Jo jo, jag har hört den förr....
 
Ha det så gott alla helgfirare!!!!
 
En favvolåt...
 

Minimalt inlägg

Och vad blev det av den här veckan då? Ruskigt vad snabbt den gick, skall hela livet förresten rasa på i detta förskräckliga tempo?

Tänker ofta på kära Häggis textrad (i låten "Det kommer dagar"); "det är dagarna som går, dagarna som går, som är livet" . Ja, det är just de där falukorvsmiddagarna, läxläsningstjatstunderma, tröttfrukostarna som ÄR själva livet. Roligare än så blir det ibland inte.

Vilken tur man ändå har som kan bryta tristessen och göra en massa kul emellanåt. Bara idag har två resor och ett kalas bokats in ( tyvärr blev kvällens väninnemiddag avbokad, men ändå).

Jag gör även mitt bästa för att försöka fånga de små vardagsguldkornen, såsom latten i solen,  promenaden i höstlandet, ja ni vet.

Fast när man är mitt uppe i allt kan det ändå vara lite svårt det där...

Hej och hopp, snart är det i alla fall helg!

Kvällskåseri, eller ngt sådant

I en värld full av knäppskallar tänkte jag bara utbringa en liten (kaffe)skål för alla härliga goda vänner som finns därute; en del bekantskaper från förr och andra med färskare datumstämpel. Ibland önskar jag att jag  kunde bunta ihop dem och umgås med dem alla på en gång...För hörrni man hinner ju inte med att vara så vidare värst social: Veckorna upptas av jobb, vabb, mat, tvätt, städ. läxläsning, träning och helgerna, ja, vart tar de vägen????

Har man minsta lilla projekt (läs renoveringar) som hamnar utanför "hushållsyssloramen" känns situationen närmast övermäktig. Och det enda jag egentligen vill är att sitta och chilla, mysa,umgås. 

Well, well...Ser iaf fram emot tre härliga middagar a la Linas matkasse, ingredienserna damp ner här ikväll.  Fast erfarenhetsmässigt vet vi att det blir minst fem middagar out of dessa tre. Och bra mat är det, mycket gott och grönt. Fast inte så vidare ekologiskt, kanske priset varit ett annat om så varit fallet, men ändå, i dessa miljöupplysta tider är det lite strange.

Jag känner mig faktiskt ibland ganska stolt över min man, inte för att han alltid köper ekologiskt utan för att han är en alldeles tvättäkta miljömulle.Glömmer aldrig när jag under ett av mina första besök i hans lilla studentlya back in the 90´s fick se hur diskade småpåsar hängde på tork redo för återanvändning, fick jag läta mig senare. Här hemma är det nu närapå belagt med böter om man råkar sopsortera felaktigt eller rentav SLÄNGA påsar och servetter som kan användas igen.

Märker att det blivit väldigt tyst i kidsens rum, de har visst gått och lagt sig helt själva, eller kom dottern in till mig vid datorn och sade gonatt??? Hm, jag minns inte och maken är busy gloende på vinande bollar, så han har ingen aaaaning. Kanske därför vi inte hinner ta tag i så många renoveringsprojekt här hemma? Jag bloggar och han hamnar  i fotbollskoma...

Komsi, komsi och hjälp till lite på landet...

Ha det så gott alla tisdagslirare, nu är det natti, natti!

Hej!!!

Hejsan alla höstlirare!

Blogglusten infann sig plötsligt (kanske frammanad av väninnor som höststartat sina bloggar?) så jag skjuter iväg ett inlägg från min iphone, blir premiär this very moment! (Fast efter tio minuters bloggande blev det något fel med anslutningen så jag fick avsluta inlägget på datorn).

Sommaren, med en massa lov, landetvistelse, skåne- och danmarksresa, känns mer och mer avlägsen. Vi ska försöka skaka liv i de sista sommarkänslorna genom att dra ut på landet i helgen. Kanske blir det svårt för vardagen är satt på rull nu med allt vad den innebär.

Nytt då?

Hm...:

1, Jag började jogga i somras. Efter att typ aldrig ha satt min fot i joggingspåret mer än vid ganska misslyckade insatser under grundskole-samt gymnasietidens gympalesssons, hängde jag med sonen ut på hans rundor i somras, 15 min två ggr per vecka. Han hade fått detta i konditionsläxa av fotbollscoachen. Såklart blev jag hooked och till slut sprang jag milen, (i a f tre gånger) gulp!!! Det var väl ok ett tag men sen började lite vader, vrister, senor och muskler i ena foten trilska o det blev svullet o ömt. Joggingvila några veckor o sedan lite försiktig nystart. Men det är ngt knep med mina fossingar, nu ömmar den andra foten; de verkar inte riktigt gilla det här med jogging...Jag ger mig inte men just nu blir det mestadels cykling o powerwalks!

2, På djurfronten litet nytt
Älskade hamstern Chico gick hastigt o lustigt bort och är nu ersatt av Geckan, the lizard. En härlig leopardgecko som inte blir så stor och som enbart mumsar levande föda i form av t ex syrsor, gräshoppor...Det är sonens lilla hjärtegull som han sköter helt själv!

3, Flytt

Nja, enbart skifte av rum i lägenheten eller rättare sagt av boende i rummen. Sonen ska ta över matrummet och dottern blir kvar i nuvarande barnrum. Äldre barn kräva egna rum, that's it och matbord etc får snällt masa sig in i vardagsrummet. Jag har redan gjort en preliminär omflyttning men sedan ska det liksom målas och tapetseras om, några nya möbler inhandlas. Tänkte uppdatera detta på bloggen vad det lider för summan av tidigare renoveringsansträngningar blev nog ändå att det hade varit skönt att skriva av sig lite: Av någon anledning blir maken och jag ofta osams då vi sätter upp fondväggar, målar etc.

4, Mateländet

För att få lite flyt i vardagen har vi provat Linas nya tredagarskasse, ganska mycket på grund av att vi fick en stekpanna på köpet. Men vi blev mycket nöjda med förra veckans middagar och de räckte fakstiskt runt fem dagar! Just nu lagar vi mat efter eget huvud men snart lägegr jag in en ny beställning.

5, Nya kunskaper

Sara har lärt sig att knyta rosett, har för mig att hon gjorde detta redan för två år sedan på landet men tydligen hade färdigheten fallit i glömska. Nu går det riktigt geschwint att snöra på sig conversen....Förra veckan tog det liiiite längre tid.

Nu skall jag fortsätta ta tag i onsdagen!

Kramisar från Lotta som utbringar en skål för hösten!

Hej!!!

Om facebookstatusraden skulle inrymma mer text än nu och om ALLA mina vänner inklusive kära mamma skulle lägga uppe  fb-konton, så skulle jag nog inte blogga alls längre.

Men eftersom detta inte är fallet så skjuter jag iväg ett litet nationaldagsblogginlägg.

Jag tror att jag förresten äntligen fått något som kan liknas vid tålamod, lite sent i livet kanske, men ändå.

Främst visar sig detta tålamod ute på landet, i underbara, älskade torpet. Där går alla renoveringar i snigelfart och vi lever efter mottot: "torpet-vårt livsverk". Lite förskrämt bevittnade jag i helgen hur bekanta i området på bara några få månader smällt upp värsta lyxkåken nere vid vattnet.

 Är jag avis, för att vi inte har råd att anlita hantverkare som fixar och bygger ALLT, inklusive gäststuga, dusch och toalett, i ett nafs? För att våra gäster får sova på köksgolvet om ladrummet regnar in? För att vi endast erbjuder dass och dusch ute i syrenbusken, just nu med emaljbalja och kanna för att uteduschen inte är tip top?För att sovloftet efter tre år ännu inte är klart? Ja, först trodde jag att jag var det men vid närmare eftertanke så nej, faktiskt inte.

Jag ÄLSKAR vårt torp som det är och de förändringar som sker, sker just därför att det är vi själva som utför dem. Vi känner av och känner in vad det är vi vill göra. Ibland kanske inkännandet tar lite väl lång tid, rent av åratal, men why hurry????Visst, i en framtid kanske man behöver ta till experthjälp utifrån för att "komma nånvart", men den dagen det bekymret.

 I helgen målade jag till exempel en gammal pall och en trädgårdsbänk vackert vita; hittade en gammal färgburk med färg som ännu ej torkat. Oooops, nästan all färg släppte och fäste liksom inte alls! Tydligen var träet förbehandlat av något slag: "Jamen Lotta, jag oljade ju in dem för flera år sedan", avslöjade maken EFTER avverkad målning.

Hm, för flera år sedan skule jag blivit skogstokig, uppsökt närmaste måleributik om jag så skulle joggat dit och fort, fort målat om och ställt tillrätta. Men inte nu, nu tänker jag istället låta möblerna stå ute och bli naturligt slitna av sol, vind och vatten. Vem bryr sig, möblerna skall ju bara användas ute på landet...

Nu tar jag cykeln ut till syrran för fika och mysmiddag!

Kram på er alla nationaldagslirare

Hej där!

Just nu testar jag att glogga! För er som inte har facebook går ni in på www.glogster.com och söker på "charliescharlies"; då hittar ni lätt mina gloggar.

Kram

Vardagsdilemma

Då vardagen rullar på in the speed of light och det är mycket som skall göras och hinnas med, då ORKAR man bara inte en massa tjafs och gnäll.

Frukosten är just en sådan gnällkälla hemma hos oss och det är kidsen som  aldrig tycks vara riktigt hungriga eller nöjda med utbudet.

Det har valsat runt åtskilliga brödsorter, flingsorter, yoghurtar och ibland har vissa faktiskt fått stämpeln "favvo" och stannat kvar, åtminstone i en vecka. Sedan en tid har det dock rått stiltje, "ingenting" har det funnits att äta och det är sonen som haft mest problem på frukostfronten (dottern pillar skapligt i sig av en macksort hon tycker är helt ok).

Men, nu har sonen upptäckt smoothien, en härligt uppfriskande morgonmilkshake som går hur smidigt som helst att tillverka själv med hjälp av en handmixer! Imorse avnjöts blandningen avokado, frysta blåbär (viktigt att de är frysta för den rätta milkshake-effekten och osockrade, såklart), naturell yoghurt (3 %) samt en skvätt mellanmjölk.

Voila, lilla mamma fick en också! Kanske smoothietrenden håller i sig hos oss; jag hakade aldrig på då den fick sitt allmänna genombrott för ett antal år sedan, men nu??? Sonen planerar i alla fall redan nästa blandning, han vill ha i både banan och avokado  ..och så kanske lite mango?

Ha nu en riktigt härlig onsdag och passa på att gå ut i solen om än bara för några minuters lunchlap, man behöver sååå väl denna injektion av D-vitamin (?)!

Kramis

Dagsens sanningar

Idag har jag varit som en liten studsboll här hemma, inte riktigt funnit någon ro utan pysslat och plockat med  allt möjligt. Så är det väldigt ofta då jag bestämt mig för att grovstäda, ni vet en sådan där riktig, hederlig avhyvling av allt läskigt som hamnat i alla små vrår och hörn. MEN...det finns så mycket annat som är så mycket roligare att sysselsätta sig med; man kan leka med djuren, fika, lära sig sonens ipod på allvar,lyssna på Carolas nya skiva med Elvis och Barbralåtar; fattar ni hur bra den är ???? Jodå, jag vet några som fattar: See you soon girls!

Men absolut, en snabbstädning rikare är jag i alla fall. Innan jag hämtar dottern på fritids måste jag  börja jobba mig ner i den enorma rättningshög som stirrar på mig, djupt anklagande. I högen ingår bland annat deckare som några elever skrivit, det är fantastiskt roligt att läsa men ujuj, vilken tiiiiid det tar.

Som tur är behöver jag inte stå med huvudet i grytorna ikväll, för det är Emils matdag och på menyn står grön ärtsoppa med pannkakor, mums!

Dock måste jag börja ta tag i nästa stora familjeevent, den här busungen fyller åtta år om en dryg vecka, ingen har kunnat undgå hennes konstanta påminnelser sedan juletid ungefär..

Ha en underbar onsdag allihopa!

C u!

Morr!

Nu i eftermiddag har jag allt varit ett litet gnälltroll; INGEN har undgått, alla har fått sin släng av sleven! Anledningarna har varit många: Sonen kom hem lite väl sent från handbollen så lilla mamma började bli sådär tokorolig. Chico, the hamster, levde rullan alldeles för högljutt i sin bur, katterna vässade sina klor på totalt fel ställen.

Dottern drev mig  nuts på grund av sin nya roll som regissör/skådespelare/dokumentärfilmare. Hon envisas i alla fall med att göra små filmer med Niklas iphone, HELA TIDEN och med den ena mindre intressanta huvudrollsinnehavaren efter den andra: "Här är min sura mamma, som bara överger oss för att träffa en massa kompisar..."

Just det ja, det är ju där skon klämmer! Jag hade en lite för trevlig helg helt enkelt, en alldeles för härligt avkopplande, underbar verklighetsflykt tillsammans med allra bästaste Josephine i Linkeboda. Som vanligt blandade vi högt som lågt, banaliteter med "allvarligheter", fest och fniss med vett och sans. Och som vanligt kommer den där saknaden krypande efteråt, då man kastats in i vardagen igen...och då blir jag sur!

Och så hann jag inte med något pass i gymmet idag heller, det hade hjälpt...

Men men, imorgon är en annan dag då tar vi nya, gladare tag Och man måste ibland ha riktigt tråkigt för att  kunna ha sådär riktigt, vansinnigt roligt, right?

Ha det så gott alla måndagslirare!

Mmmmm



Är fullkomligt beroende av... Latte Art! Med hjälp av denna superbt goda baristamjölk från Arla tillverkar jag den allra godaste latten helt själv, jag lovar! Men det måste vara den fetare varianten, tycker jag, inga lightprodukter här inte! Du måste såklart ha ett riktigt gott kaffe också, "it takes two, baby..."eller till och med three, för en mjölkskummare är också nödvändig. Jag väljer gärna någon lite starkare kaffesort, Ebony och India Malabar från Gevalia är toppgoda.



Eller varför inte supergott, närrostat kaffe (för stockholmsboende) från Johan och Nyström? Deras rosteri ligger i Tullinge, strax söder om Stockholm. och de rostar sitt kaffe för hand. Och just det ja, innehavaren och hans familj råkar också vara våra sommarkompisar; de har sitt lantställe på Tosterön. Så jag har provsmakat deras kaffe ett antal gånger och det är verkligen delikat.

Det finns inget som är så gott som en perfekt latte och en sådan njuter jag av nu.Jag har nämligen lite fri tid på min fritid; efter förmiddagens teater-/långpromenad-och lekpass med dottern tog maken precis över och dessa två har just setts spatsera iväg på shoppingtur till stan stan (d v s hemska Drottninggatan med omnejd, hua).Sonen stack iväg till kompisar efter morgonens fotbollsmatch, så kvar här är jag.

Lite nytta har jag gjort i alla fall, inte bara sörplat latte. Bland annat har det sorterats bland gamla kvitton, i syfte att hitta ett specifikt kvitto från julhandlingen. Emils julklappsjacka har nämligen släppt i en söm och det är reklamation på gång. Tyvärr hittade jag inte just den förbenade lilla papperslappen men passade ändå på att göra ett nytt kvittosystem. Senare kom jag dock på att det är maken som har kvittot i fråga, han fick det då han skulle byta sin julklappsfleece!

Lugn eftermiddag alltså och ikväll mellotittande hos grannväninna med kids. JAG HAR INGEN FAVORIT I ÅR, känns lite tråkigt faktiskt att titta då, inget adrenalinpåslag, nada...Kanske sätter i en film istället, eller?!? Nej, det blir nog gluttande ändå, det hör till,kanske...

Ha det bäst!

Kramisar



Hejsan!

Känner mig aningens instängd; vill ju ut och åka längdskidor ju, så som jag gjorde hela förra veckan. Har ingen lust att vara instängd på jobbet eller hemma. Vill känna solens strålar landa på hela lilla vintermig och kicka loss energin.


Hörde på radion igår, då vi åkte hem från Lofsdalen, att längdåkning är den i särklass mest allsidiga motionsform man kan utöva, du tränar i princip alla viktiga muskelgrupper. Och ja, det känns verkligen, min kropp känns stärkt av de dagliga skidspårspassen. Nu åker jag inte med någon som helst snygg eller graciös teknik, utan stakar mig fram bäst det går, i någon slags "kärringstil" ,eller klassisk stil, som min make snällt beskriver den. Men ändå, jag gillar det verkligen!


Kanske man skall satsa på en Cross trainer???


Annars har första jobbdagen gått mycket smidigt, trodde jag skulle vara tröttare efter den långa hemresan igår kväll. Och hemma har sonen tagit hand om sin lillasyster hela dagen, deras skola är nämligen stängd. De har pysslat med diverse olika saker, bland annat haft loppis. Få se om det inbringats någon storkova...


Ikväll tror jag att jag skall ta en tur i längdspåren, om jag  nu hittar någon snö  i dem. Skulle vara fett nicigt och stärkande!


Måndagskramisar till er alla!

Dagen idag

Tjoho!

Diskuterade bland annat fjällpackning med en väninna alldeles nyss. Vi skall till fjällen i bägge familjerna men inte ihop och inte till samma ställe. Jag menade på att det vore bra att skriva någon slags lista över alla pinaler man ska släpa med och dela in dem i några olika kategorier: "Matvaror", "kläder" o s v

"Jamen, du mailade ju en sådan lista till oss inför fjällturen 2008", utbrast väninnan. "Jag mailar tillbaka den till dig, nu direkt". Åh, vad smidigt, då är halva jobbet redan gjort!. För har jag bara alles listat brukar det gå rackarns snabbt att packa/välla ner saker i IKEA-bagar. Synd bara att spraymail ligger nere precis nu (som vanligt) så jag inte kommer åt fina listan...

Tur då att jag har en del saker jobbwise att pyssla med. Städningen här hemma görs heller inte av sig självt; jag har i skrivande stund rivit av kök, vardagsrum och hall, återstår några rum med andra ord (läs: makens göra). 

Jag ser verkligen fram emot sportlovet och hoppas, hoppas, hoppas att Lofsdalen bjuder på sol och lagom kallt väder. Hur mycket sportande det sedan blir för moi återstår att se, men promenadbootsen åker på redan vid resstart och längdlaggarna återfinns i packningen. Tyvärr gör även några rehabattiraljer det (man kan göra mycket med gummiband); ja, jag känner av lilla benet då och då och det är lika bra att mjuka upp trötta muskler med diverse övningar.

Nu skall jag ta tag i denna onsdag, kanske ta en solskenspromenad och få mig en liten D-vitamindos?

Kram

Kvällscall!

(Klicka på bilden för förstoring...)

För den som redan har allt...lite ebola, vägglöss eller kanske  någon annan mikroorganism? Fast förstorad cirkus en miljon gånger och gjord i plysch. Gulliga va? Sara fyller år snart, hm...Dock står heeelt andra prylar på hennes önskelista. Lite väl hurtigt svarade jag "javisst" på hennes fråga idag om vi har börjat planera för hennes stora dag i början av april.

Sure, sure då mitt och makens gemensamma signum är: "late, later, the wilhelmssons"

Det är extra skönt att vi ordnade fjällägenheten redan för några dagar sedan och att vi har ända tills på söndag på oss att förbereda tvätt, packning med mera. Fast på senare år tycker jag packningen blivit ganska så avdramatiserad; glömmer man något är det bara att köpa nytt på plats. Och kläderna åker rätt ner i väskorna redan i tvättstugan, perfekt att inte behöva vika in allt först!

Annars kämpas det mest med fotosyntesens magiska funktioner här hemma, det är sonen som gör NO-läxan lite väl sent och involverar hela familjen, exklusive lillsyrran som sover. Men inklusive brunbrända tillskotten farmor och farfar, som är här på kortbesök: De är nylandade från Thailand idag och har precis  utfodrats med middag och kaffe. Tyvärr far de hem redan imorgon förmiddag.

Nu väntar sängen för en trött moder med begynnande halsont, kanske är det förkylningsdjuret som slagit till?

KRAM

Gott och blandat

Perfekt formade, små snöstjärnor virvlar yvigt och ystert omkring, stundtals genomborrade av pigga, envisa solstrålar...Detta rakt utanför mitt vabfönster. Jodå, lillpluttan är hängig och hemma idag.

For once delade jag och maken på bördan; han vab:ade förmiddagspasset och jag fick eftermiddagen. Läget är mycket lugnt här, dotra kollar mest på TV och spelar DS, som sig bör då man är krasslig.


Endast två orosmoln svävar på den wilhelmssonska himlen:

1, Tyvärr har jag råkat radera sms-aviseringen, med löpnummer och så vidare, på Saras örhängen (Blomdahls superbra sådana), beställda från Lyko och betalade! Tyvärr igen, så svarar Lyko varken på mail eller telefonsamtal. Morrrrrrrrr!


2, Chico the hamster har lärt sig öppna en av luckorna till sin bur. Det kom jag på härom natten då jag vaknade av ett förskräckligt prasslande, från KIDSENS RUM, ett väsentligt antal steg bort.
  En vidöppen lucka avslöjade att Chico rymt. Sonen, som såklart vaknade av ståhejet, fångade på ett kick in sin lilla älskling och satte upp några hinder framför luckan. Dessa stoppade dock inte vidare utflykter och luckan stod snart öppen igen. Misstänker att hamstern är extremt uttråkad och därför hittar på en massa bus...


Nu är eskapaderna inne i garderoben ett minne blott för smitluckan har försetts med ståltråd, hårt virad sådan...
 Det är märkligt hur en liten hamster kan bli en så kär familjemedlem ( bara det att han tillägnas närapå ett halvt blogginlägg), men faktum är att han är helt otroligt söt och tam.

Just det, en händelse kunde bildat det tredje molnet:

Vi far till Lofsdalen på sportlovet och bestämde oss sent omsider för att bo ihop med älskade syster med familj i den 6-bäddsstuga som de sedan länge hyrt. I onsdags skulle jag bara ringa och kolla av detaljerna med stuguthyraren samt höra om man kanske kunde få två nyckeluppsättningar.



Nähä, får man inte bo åtta personer i den stugan,  försäkringen vid eventuella olyckshändelser såsom brand, täcker inte, nä, nä...(borde man förstått helt av sig själv, ju...)


Lyckligtvis fick vi tag på en liten lägenhet som dessutom ligger mycket nära syrrans stuga och som, för endast några hundralappar extra, även tar emot våra två katter. Chico är sedan länge inbokad på inkvartering på Arken Zoo, Kungsholmen.


Så allt lugnt och vi kan börja fira helg. Inga större planer just nu, annat än fotboll, handboll, fix inför fjällresan . Sara får stå över handbollsmatchen imorgon, även om hon envist hävdar att hon visst kan vara med. Hon har ingen feber nu men hon får vänta med handboll, i alla fall tills söndagsträningen...

KRAM

Hola!

Så, efter ett antal mail till blogspot fungerar min blogginloggning igen, great!

Myssitter framför datorn efter ett minigympass. Ibland strular motivationen, fast jag är sååå väl medveten om att jag behöver träningen för att må bra. Då är det ganska läckert att bara kunna glida några trappor ner i gymmet och köra en kortvariant. Jag har ju liksom inte gjort några jätteansträngningar, inte åkt buss eller tagit tricken, för att komma dit. Och flera korta pass blir ju tillsammans  ett långt, right?!?

Annars har helgen bjudit på "det vanliga": några slängar handboll, fotboll, teater samt mysmiddag med kompisfamilj igår och idag, en rejäl issväng på skridskobanan i Vasaparken med dotra. Resterande delar av la familia W körde skidor på längden, fett nice!

 Men hörrni, Melodifestivalen 2011, vad är det för sort??? Som tur är (eller?) kan vi inte riktigt se Maries kortkorta kreationer, vår platt-TV har behagat paja, ja, bilden är liksom full av röda strimmor (fast märkligt nog ser man för det mesta folks ansikten och överkroppar ganska så klart).

Kidsens tjock-TV, som vi köpt från syrran, fungerar alltjämt klanderfritt. Dock är platstillgången något begränsad i barnrummet där den har sin fasta plats p g a att där finns hushållets andra TV-uttag. Om man inte är så kinkig vill säga; det går att ligga cirkus tio personer i leksängen...

Och VAD hade hänt med annars så söta Sanna, tyckte hon närmast såg ut som en blandning av Kjerstin Dellert och en mindre lyckad upplaga av Eva Dahlgren...Näe, det gör inget om man råkar missa resten av delfinalerna, andra chansen, finalen eller Eurovision...BLÄ!

Tur att landet är fritt och det inte finns någon TV-tvångströja. Och Sara, min lilla, älskade showdotter, du får gärna showa och dansa FRAMFÖR eländet nästa lördag.

Jaha, nähä, nu måste jag nog gå och ta tag i resten av denna söndag, till exempel hinna ner och boka tvättstugan innan Solsidan börjar...

So long!

Men vad?

I ett endaste svisch så var den här helgen över och vad har jag egentligen åstadkommit för vettigt? Med vettigt menar jag hushållsnära tjänster, typ. Låt mig tänka, igår transformerades det mesta av smutstvätten till rentvätten; fortfarande oinvikt,  men ändå.

Idag lyckades jag få min man att ta sig an dammsugeriet här hemma, äntligen! Det har varit lite av en fight ett tag nu. Jag tjatar om "att det ser för djävligt ut" samtidigt som  menande blickar sänds åt hans håll. "Jag städar, inga problem, men det sker när jag anser mig ha tid för det" menar maken. (Vilket i sin tur kan ta ett REJÄLT tag). Ofta slutar det med att undertecknad river av skitgörat med en gång.

Fast inte den här gången, jag lät det helt enkelt gro igen och även maken förfasade sig,tydligen och handlade kvickt, for once.

Kidsen har haft sitt vanliga helggöra med handboll, fotboll och kompislek. En dos härligt socialt umgänge har även tilldelats lilla mig, både med kollega och la familia.

Dock trodde jag nyss att kvällen skulle sluta mycket olyckligt, särskilt  för sonens del: Chico lyckades nämligen smita från sitt ltrevåningspalats; en sidolucka på buren hade inte stängts ordentligt och filuren tog sig ut. Men efter flera tårar från flera inblandade och en stund i frihet, kunde djuret infångas och vi alla sova gott inatt.

Och den sprakande glimten i fyra spanande kattögon slocknade...

Nu går vi mot en ny vecka med nya spännande utmaningar och möten!

Kramisar

Förvånande fakta

Eftersom jag har några lediga minutrar för mig själv, innan la familia alldeles strax dundrar in från diverse träningar och matcher, roade jag mig med att kolla in lite statistik över min blogg.

Tydligen har jag i genomsnitt 121 läsare per vecka boendes i Sverige, 16 från Sydkorea, 7 från USA och 1 liten läsare från Danmark. Helhäftigt! Gissa om jag är grymt nyfiken på vilka dessa människor är!!!

Nu skall jag nog dra ut på en liten promenix, i solen, trodde jag ja. En hastig blick genom fönstret avslöjar tyvärr en gråmolnig himmel. Känner att jag skulle behöva en rejäl dos av det där vitaminet man får så mycket av i solen, (D???) och piggna till lite.

 I alla fall tills ikväll, då en kompisfamilj dyker upp för middag. Tänkte laga Lottas lax; världens godaste och enklaste laxrätt, enligt mig i alla fall. (Recept fås på begäran).

Städa behöver jag inte göra, det fixades i förrgår; vi hade kompisar på mysigt middagsbesök igår kväll också. Det var verkligen höjden av lyx vill jag säga, de hade nämligen maten med sig...Underbara människor är de, inte bara p g a maten, hi, hi...


Hasta la vista amigos y amigas!



                                      

Små klokheter

Åh vad jag ibland önskar att jag hade skrivit upp alla roliga/tokiga saker som mina kids har sagt genom åren och kanske samlat dem till en liten bok. Kanske är det inte för sent än?

I alla fall hade jag ett gulligt litet samtal med sonen häromdagen. Han vädrade sina tankar och funderingar inför att börja högstadiet (om 1,5 år-hjälp är det verkligen dags då???):


"Mamma, på ett sätt känner jag att jag inte vill att tiden ska gå så snabbt och att jag ska börja högstadiet; det blir ju säkert mer läxor, prov och så. Men på ett annat sätt ser jag fram emot högstadiet för då tror jag att jag kommer få en tjej. Och då vet jag vem jag skall ge en massa fina presenter..."

Till saken hör att han för ett tag sedan besökte just en högstadieskola och då råkade få syn på ett helt gäng snygga tjejer som "såg likadana ut allihop". Bara att gå och roffa åt sig en i högen sedan då, och så länge får han gärna slösa sina små gåvor på mig...

Här tänker jag göra kväll snart, fast läget ser inte så just ut på "lugna ner sig-fronten": I vardagsrummet pågår viktig handbollsmatch mellan son och kompis (fast de hann göra klart matteläxan INNAN); dottern bläddrar, efter att även hon har gjort sin läsläxa, i fotoalbum och småförfasar sig över att det finns avsevärt fler foton på storebror...

Ja, ja, jag är ju själv lillasyster och vet hur det känns...

Ha det så gott allihopa!


Just det, dagens bild visar Chicos nya, ståtliga bur som jag släpade hem på tunnelbanan igår.

!!!!!!

Nu är det mycket på rull...och så avslöjar maken att han ska iväg på tjänsteresa senare i veckan, i FLERA dagar. At the moment är en enda extra grej just en extragrej för mycket, logistiken pajar.

Och jag har värsta middagsångesten också; även om frys och kylskåp dignar av livsmedel finns det INGET att göra goda middagar av, puuuuust. Och vi har inte råd att köpa take away varje dag.


Tur nummer ett: Att det finns likatänkande föräldrar i sonens och dotterns träningslag, ja, kanske inte gällande middagarna, utan att vi hjälps åt med bestyren kring hämtningar och lämningar.

Tur nummer två: Att dotterns kör ännu inte kommit igång, inte teatern heller, nu är det bara handboll gånger två som gäller för hennes del.

Tur nummer tre: Att sonen inser alldeles själv att tre handbollsträningar samt två fotbollsträningar (exklusive matcher) per vecka kanske blir lite för mycket: Läxor, kompishäng och hamsterfix skall ju också hinnas med...

Buren ja, efter nästan två veckors intensiva påtryckningar skall det lilla skämtet till bur nu bytas-yes! Känns så skönt att gå segrande ur en strid där utgången kunde blivit helt annorlunda för "egentligen tar vi inte tillbaka burar på det här sättet". Sedan kunde jag tjata om reklamationsrätter hit och kundservice dit....

I efterhand har jag läst mig till att den berömda (?) treåriga reklamationsrätten egentligen bara gäller om varan visat sig vara felaktigt konstruerad från början. När det gäller hamsterburen var den faktiskt hel från början. Men ändå-en vuxen människa skall ju kunna hantera en sådan utan att den pajar, eller hur?

Nähä, nu kallar plikterna, packningen för morgondagens äventyr måste ses över!

Kramisar

Löfte

Insåg igår att jag är en skam till stockholmsbo. Jag utnyttjar stadens utbud av precis allt på tok för lite.

Såklart hinner man inte med så många teater-, bio-, bad- och restaurangbesök under vardagshjulens frenetiska rullande, men på helgerna; vilken är ursäkten??? Fantasibrist? Orkeslöshet? Tidsbrist? Vanor? För även under sprängfyllda cuphelger finns det alltid några sekunder över, right?

Har lovat mig själv att i alla fall börja med mina promenader. Istället för att ta samma, i och för sig jättefina, rundor tänker jag framöver vidga mitt revir och dra iväg till så exotiska ställen som Södermalm, Djurgården etc...

Ingen promenix just nu dock, efter lunchutfodring av två hungriga handbollsflickor väntar en hel radda elevomdömen på att bli ifyllda... Lugn och arbetsro har jag i alla fall, snart ska tjejerna dansa ut julen på julgransplundring, sonen och maken lirar fotboll. Stack ner en liten handlingslista i makens jackficka, hoppas han fattar vinken...

KRAm

Yes!

Svisch och så var årets första arbetsvecka avklarad, bara så där.

Ger en eloge till alla elever som verkligen jobbat kanon denna vecka, you rock!

Och även om det är ganska mycket workwise, särskilt för en liten fröken som inte hann färdigt med alla elevomdömen under veckan, så känner jag att det är positiv energi som flödar just nu:
Vi är på gång allihop!

Och snart kommer ljusare dagar, solen, värmen; nja, var kanske lite väl att ta i.

Men fredagsmyset, hos syster Yster, kommer i alla fall strax.

Kramisar

Start

Skolstart, jobbstart, aktivitetsstart...vad smidigt det ändå har gått.

Rutinerna börjar sakteligen sätta sig, dock känner jag att det här med matlagningen kanske inte riktigt hunnit ikapp än. På lovet var mattiderna minst sagt rullande och ibland hoppades till och med hela måltider över. Jag menar, sover alla i familjen till bortåt elva blir det ingen frulle, utan brunch.

Men nu måste man skärpa till sig, hungriga barn kräver mat och under skolveckorna fungerar inte lovmiddagstiden runt 20-21.

Och då jag märker att matfantasin tryter blir det nog snart Linas matkasse igen, I love Lina!

Nu måste jag fortsätta denna min lediga dag, som inte är helledig direkt: Förutom fortsatt fix med tvätt och annat hushållsarbete har jag en hel massa elevomdömen att skriva...

Men nu skall jag ner i gymmet för en energiboost, så man orkar något!

Kramisar

Slutet

En absolut fördel med att bo in innerstan: Man kan helt oplanerat gå och få dottern klippt en SÖNDAG.

Dessutom fick hon rosa slingor, så även medföljande kompisen. Allt till ett pris under 200-lappen, nice, nice.

Nu har jag tagit ytterligare ett steg på julelimineringsvägen hemmavid, allt är nedlagt i sina rätta kartonger och påsar. Återstår bara att kånka upp dem till kaosvindsförrådet...

Några maskiner tvätt, middagslagning och sen är denna sista lovdag all. BUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!

Fast kanske är det ändå liiite skönt att komma in i rutinledet igen imorgon, eller näe, eller joo, eller?!?

Kramisar

Lediga lördag

Inte många knop har gjorts idag; endast några små ärenden samt en vinterpromenad har avverkats.

Det viktigaste ärendet har dock inte blivit riktigt löst och det gäller hamsterburen: Jag tyckte redan från början att den såg lite väl plastig och opålitlig ut, namnet "De Luxe" till trots. Och mycket riktigt, redan vid första monteringen av taket gick en liten plastbit bort och ja, det var jag som orsakade skadan. Sedan dess har ytterligare skadeincidenter inträffat och jag vill nu reklamera samt byta buren till en helgallervariant.

Anledningen till att vi valde helplastburen stavas k-a-t-t-e-r-n-a; ja, de skulle inte kunna komma åt det lilla livet lika enkelt i en sådan. Fast nog satt bestarna där på pass och lurade, antingen vid eller PÅ buren, slickande sig om sina hungriga munnar, klösande med sina riviga tassar.

Som tur var hittade vi den ultimata lösningen: Chico fick helt enkelt en walk-in-closet, med låsbar dörr (äldstekatten Maja kan ju öppna vanliga dörrar). Så på en byrå mitt bland kidsens kläder i deras garderob håller hon nu till; sonen är mycket noga med att tända lampan på morgonen och släcka den sen igen på kvällen. Ja, han tar överhuvudtaget mycket väl hand om sitt lilla djur med allt vad det innebär av matning, underhållning och så vidare.

Fast ungarnas kläder luktar ganska mycket...hamster.

Nåväl, efter kontakt med affären där hela hamsterpaketet inhandlades hoppas jag att det går att lämna in plastskiten och som sagt få en med mer galler istället. Jag vet ännu inte hur det hela avlöper, chefen skulle visst kontaktas, utfrågas och sedan skulle någon ringa upp mig igen...

Ja, ja, gott folk, ett långt, härligt lov är snart till ända och jag konstaterar att det varit en perfekt blandning av diverse ingredienser såsom sociala trevligheter med släkt och vänner, familjemys, pyjamassoftande lääänge, skidåkning, pulkasus...

Imorgon kör en del igång igen, fotbollsmatcher samt handbollsträning står på agenden men även sociala mysigheter, så man kan njuta av sista lovdagen innan arbetsveckan tar vid på måndag.

Kramisar till alla lördagslirare!

Vanebildande...

...är dessa lediga dagar, man bildar en massa nya (o)vanor. Förutom att mumsa i oss på tok för mycket sötsaker har hela familjen vänt på dygnet; är det kanske hamstern Chico som inspirerar, eller bara det faktum att vi faktiskt har möjlighet att sitte uppe till mitt i natten och glo på film, eller susa nerför pulkabacken ganska nära midnatt (sonen), för vi behöver inte gå upp i ottan och rusa iväg till jobbet eller skolan?

Visst har vi gjort en del på lovet, men vi har ändå inte fått något GJORT här hemma, ni vet något sådant där VIKTIGT hantverksmässigt (typ tillverkat ett barnrum till). Men lusten har inte funnits där riktigt och inte heller tiden, vi har minglat en hel del med vänner och bekanta istället. Hela julhelgen var det släktkalas och sedan avlöpte en härlig nyårsfest här hemma hos oss i massa glada vänners lag. Och ungarna har lekt med kompisar heeela tiden, särskilt sonen som ju numera"strövar fritt"; ibland ser man inte röken av dem på hela dagen.

Men nu, nu blir det lite ändring i såsparadiset: Maken bokade igår kväll lite hastigt och lustigt en skidresa till Hassela. Så i eftermiddag far vi iväg på en fyradagars fjällresa, där vi bor på hotell med halvpension minsann. Det har vi faktiskt aldrig gjort tidigare men det passar riktigt bra nu för jag tycker mig ha lagat mat mest hela lovet...Nej, men skämt åsido, är det bra mat känns det givetvis awesome att sätta sig vid dukat bord.

Och tydligen finns det ett badpalats vid hotellet också; nice att relaxa där efter diverse turer i slalombackarna och turspåret (jag åker ju bara på längden).

Och ganska nice att få rå om varandra bara i lilla familjen också...

Och djuren? Katterna bor här hemma och tas om hand av en granne och hamstern har åkt iväg på staying hos hamsterkompisen Julio och tas mästerligt om hand av dennes mattar och hussar. Fast Julio och Chico får liksom inte chilla så mycket tillsammans, då kan de visst ha ihjäl varandra, vore ju lite synd...

Ja, vi ses till fjälls!

Kramisar

GOTT NYTT!!!!

Nu på årets första dag kände jag att det började rycka lite i bloggtarmen , så here I am!

En kort uppdatering blir det för strax ska maken och jag försöka bege oss ut och skida. Försöka ja, jag vet nämligen inte om mina pjäxor är aningens för små, de måste provas innan beslut tas om nyinköp.

Lugnt nyårsdagsläge råder annars, sonen kör X-box och ordnar hamsterlabyrinter med övernattande kompis och dottern är på sleepover hos älskade grannflickan.

Vår nyårsfest igår blev mycket lyckad, såväl mat, dryck som femkamp med undertecknad som lekledare fungerade alldeles utmärkt. Inga tårar, strider eller fajter blev resultatet av den tuffa kampen mellan de tre lagen bestående av nio barn och åtta vuxna (någon menade att jag skulle platsa i ngt frågesportprogram på Tv4, hm...)

Eftersom all disk och nästan allt röj avklarades redan innan läggdags kan man ägna dagen åt roligare saker än hemmafix.

Dagens bild (tagen med sonens nya Ipod touch) visar gårdagens middagsdukning, dagen efter så att säga, för eftersom jag var värdinna hanns inte något fotande med.

För övrigt har jag ett jätteskönt lov med en del vila, många sociala roligheter med vänner och bekanta samt hemmamys. Fast vindsförrådsröjet får nog dröja ett tag...

Kram på er alla!