Alfonsåbergssyndromet, det lider den manliga delen av min familj av:
"Jag skall bara...läsa tidningen klart (i en timme) först"
"Jag skall bara...bygga klart mitt lego (med de 2000 bitarna) först"
"Jag skall bara...kolla mina jobbmail (de är 50 stycken) först".
"Jag skall bara... döda mina fiender i PS2 Star Wars Battlefront(och det tar en halv dag) först".
Jämt och ständigt får man stå där och vänta, jag och dottern, klara och färdiga, snabba och raska; vid middagen, i bilen, i affären...
Angående det sistnämnda besökte vi, tyvärr, idag ännu en premiäröppning. Denna gång Net on net utanför Linköping. Lite uppsluppet i kön in till affären var det allt, man fick gratis korv, kaffe och Smakis.
Men väl därinne, rena myrstacken, människor everywhere, letandes efter the supererbjudande. Jag och dottern, som råkat skrapa upp ett litet sår i ena handen då hon råkat fastna i släpvagnen, tyckte efter 20 minuter att det kanske räckte men maken och sonen "skulle bara (till exempel stå 45 minuter i kassakön) först"...
Lilltrollan och jag drog oss emellertid tillbaka till bilen och på vägen dit hann vi både lera ner skorna (på grund av det enorma antalet bilar var det tvunget att ställa bilarna på de närbelägna, asleriga gräsfälten), kissa på oss (bara dottern dock) samt bli lite osams...
Tur att vi efter hela lilla äventyret blev så väl omhändertagna i otroligt goda vänners lag; dottern fick till och med ett par finfina byxor av dottern i familjen!
Nu slappar vi hemma hos mina föräldrar, där det snart blir fika; jag skall bara...blogga färdigt först!
Lovliga kramar från mig
1 kommentar:
Och så mysigt vi hade! Med mersmak så klart!
Hos oss är det nog jag och sonen som lider lite av det där syndromet...
Stor kram!
Skicka en kommentar