Är det ett tecken på absolut tristess eller en signal om väldigt god fantasi och inlevelseförmåga, när dottern kör rollspel med makens gem...
Hur som är vi nog lite småtrötta på varandra efter tre dagars vabidab. Fortsätter dottern vara sitt feberfria jag blir det ÄNTLIGEN sexårs imorgon, som hon har lääängtat.
Och kanske tar vi en liten promenad ute i solen i eftermiddag. I snigelfart för min del, ty de senaste veckornas infektionshärdar har såklart inte gått mig obemärkt förbi:
Muskelinflammation i vänster lår blev min lott (detta orsakat av powerwalk i kombination med infektion i kroppen) och igår kväll var det så mycket aj,aj och oj, oj att jag uppsökte Närakuten. De gav mig recept på stark Voltaren samt ordination om vila så länge det smärtar. Det blir således en tids gymskugga samt lottafrånvaro längs holmens promenadstråk. Får hålla mig till lite sjukgymnastikövningar bara, har liksom vanan inne...
Nu skall jag däremot vandra ut i köksregionen och se vad man kan trolla fram till lunch. Först måste jag nog plocka iordning lite, för imorse dundrade det in en hel arme karlar för avloppstömning i kök och badrum. Städning ingick inte...
Ha det så gott alla onsdagslirare out there!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar