Idrottslärarnas drömelev...var jag inte på gymnasiet.
Jag skäms då jag säger det, men jag och några kumpaner fuskade oss igenom flera friluftsdagar, särskilt under sista året, då vi var som mest tuffa och vågade. Ofta hängde vi på verandan hos en kompis som bodde farligt nära joggingspåren.
Tänk om dessa arma lärare skulle se mig nu, då jag flera gånger i veckan (under BRA veckor) ruskar om fläsket ordentligt antingen i gymmet eller i powerwalkspåret.
Varför gör hon på detta viset? Jo, förutom att mina trasiga knän måste få ordentlig träning för att överhuvudtaget fungera någorlunda så har undertecknad liksom insett att man mår så mycket bättre av att röra på sig. Hjärnan fungerar smidigare och förkylningar och liknande hemskheter hålls på ett större avstånd.
Men, 20 år tog det innan polletten trillade ner.
Att förstå nyttan och vinsten med olika saker är vad det hela handlar om, annars kan det ju lika gärna vara. Detta måste jag påminna mig själv om, ganska ofta när jag hamnar i olika samtal med mina kids.
Minns när sonen lärde sig läsa med ett större flyt. Det var en lååång, tragglig, kådliknande process men det var först när han insåg fördelen med att själv kunna läsa annonserna på Blocket som det verkligen lossnade, han hade ett SYFTE och ett MÅL med sin läsning.
Dottern ser inte direkt något sådant syfte just nu, hon fortsätter gärna att stå utanför den egna läsningens magiska värld och vi driver inte heller på henne ett endaste dugg.
Ibland ser man tyvärr alltför väl syftet med diverse saker, att få bort de everesthöga tvätthögarna, exempelvis, men något tar emot, fast man nästan är klokheten in person...
Detta var några måndagskvällsfunderingar!
Kramar
Upp och hoppa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar