Gnällvarning

"Ni är ju lediga jämt; det är jullov, påsklov och hur många veckors sommarlov har ni egentligen, tio?!?"


Denna kommentar är inte helt ovanlig, och den kommer givetvis från icke-lärare.
Vi som nu är lärare VET att sanningen tyvärr inte är så glamorös och fylld av lata, lediga dagar.

Here it comes, the bitter truth:

1, Vår arbetsvecka är 45 timmar, vi jobbar alltså IN våra så omtalade lov.

2, Under loven kan man sällan koppla av sitt jobb helt, alltid är det några små rättningar eller planeringar som skall göras. Den lilla jobbkassen hänger med överallt och som ett skavande ok påminner den om det du EGENTLIGEN borde göra under den där fjällresan...

3, Vårterminen är ASJOBBIG att få ihop, just för att den är fylld av så många lov. En långhelg här och någon enstaka dag där innebär ett bortfall av en hel massa lektioner. Lägg därtill en mängd beviljade privata ledighetsansökningar, några skolresor samt två veckors PRAO så förstår ni kanske dilemmat. Hur mycket man än älskar sitt jobb så blir det ett problem då helheten så gott som upphör.

Om nu alla elever skulle lämna in sina arbeten i tid/maila dem innan deadline gått ut samt närvara under alla obligatoriska muntliga diskussioner och redovisningar; DÅ skulle man kanske kunna njuta lite mer under lovdagarna.

Men vårterminen blir nu istället något slags evigt maraton. Korridorerna fram skyndar man att påminna om än det ena än det andra: "Hej där, jag har inte fått in din komplettering"; "Din bokrecension saknas"; "Du måste göra den där muntliga övningen du missade då du var tre veckor i Thailand"...

Och man blir transformerad till någon slags tjatmaskin, urless på sin egen röst...

Och någon man är gift med undrar varför man är så trött om kvällarna...

Så nu har jag berättat hur det ÄR, from my point of view.

Nu hastar livet vidare och jag skall sysselsätta mig med mina mammaplikter; lite hämtning, lite matlagning och lite tvättning.

KRAM!