Torpliga tankar

Om man bortser från följande...:

* Ett fallande ladutak: Ja, nu verkar den gamla byggnadens dagar vara näst intill räknade, ena delen av taket klarade inte den snötyngda vintern. Men vi behöver ju HJÄLP med detta projekt, pronto!!! Dock fungerar ena delen av ladan helt ok och det är där vårt lilla primitiva extrarum finns för modiga övernattningsgäster...

* Enbart en vattenkran/ledning fungerar i köket och det är bara varmvatten som rinner ur den...Dricks-och matlagningsvatten tas alltså med hemifrån. Fungerar ju nu då man enbart är här några dagar i taget men sedan vill man gärna ha det fixat.

*Ett gift par, varav den ena i paret med begränsad rörlighet i höger ben, som inte vet i vilken ände de skall börja med ovanstående projekt samt ytterligare sådana i form av diverse renoveringar både på landet och hemma i stan.

Det känns, som en klok vän också poängterade, som om vi har lite FÖR många planer på gång samtidigt. Och i nuläget blir ingen av dem riktigt verklighet.

*Två barn som blir osams ganska så ofta och tvistar om de mest omöjliga saker...

...så är torpet just nu en idyll:

* Ungarna leker oupphörligen med kids i området (och då de så att säga blandas upp med andra så håller de sams mycket mer) och alla springer helt fritt mellan gårdarna; det är studsmatta, skalbaggeinsamlingar, hundpromenader samt VHS-filmer som gäller...

* Katterna lever det glada livet som utekatter och NJUTER av den 3000 kvadratmeter stora friheten...

* Visst, ladan förfaller , men vad hade vi räknat med? Den var liksom på upphällningen redan då vi köpte stället för sju år sedan. Turligt nog är själva torpet, där vi bor, gediget och stabilt. Och i sommar kanske sovloftet äntligen blir klart???

* Behöver man egentligen mer än lite trädgårdsfix "light", som jag ägnat mig åt idag, en latte i eftermiddagssolen och ett glas rött till den grillade köttbiten framåt kvällen???

Och jag kan gå UTAN kryckor; om än aningens haltande då musklerna inte riktigt återtagit forna former, men ändå!!!!

Soliga kramar