Barmark, barmark, kom till mig...
Då jag blickar ut genom fönstret konstaterar jag att man faktiskt börjar ana trottoarens stenplattor; så yes, är våren på väg nu?
Min önskan är att då vi kommer hem från fjällen skall all snö vara borta, totalt eliminerad, vill inte ha mer av isfläckar, snöras, istappar...
I eftermiddag måste jag dock ge mig ut igen, till sjukgymnasten, för fler övningar jag kan ta med mig till Sälen. Jag har ju inte så mycket annat att ta mig för när de andra skidar, förutom att läsa och så, men jag är en rastlös själ, kan jag lova.
Även om det känns lite svajigt, med förkyld och halt undertecknad, förkyld make, dotter som var magsjuk igår, så tror jag fjällveckan gör mig gott. Det är så skönt att byta miljö och att få umgås med en av mina allra bästa väninnor och hennes man och tre kids. Och för Niklas blir det rena avlastningen, nu slipper han ju laga all mat hela tiden, vi delar fifty- fifty.
Avslutningsvis måste jag ändå säga att Trolltider, från 1979, nog är den bästaste julkalendern. Dottern, som är lite småhängig och hemma även idag, tittar på den på DVD. Helt underbar; hallå i örat, det är Kotte...
Ha en härlig fredag nu, gott folk!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar