Efterord

Världens mest underbara lilla tärna somnade redan kl 20 nu ikväll, efter en dag full av anspänning; det är sannerligen inte varje dag man lussar inför hur många människor som helst i Kungsholmens fullsatta kyrka.

Men alla sånger "satt som en smäck" och lucialinnet funkade det också, trots att det var i storlek 140... Så klart var maken skyldig till detta tilltag, hon ska ju kunna använda det nästa år igen, och året därefter, och...därför satt stans bredaste uppläggning (ca 15 cm) på just vår Sara.

Trötta är vi förresten lite till mans här hemma; helgen har varit späckad med sportaktiviteter, sleepovers, släktmys gånger två, systersonens proffsiga dansuppvisning samt den traditionella julgodistillverkningen tillsammans med en massa fotbollsfamiljer i sonens klass.

Resultatet i år blev faktiskt ovanligt bra, konstaterade vi inte så lite stolta då godsakerna broderligt delades upp mellan de inblandade.

Fast detta var INNAN jag tittade på Nigellas jul; helt plötsligt ter sig mina godisalster som något en fyraåring skulle kunna ha gjort...bättre. Ja, ja, goda är de i alla fall, det vet jag av provsmakningserfarenhet...

Men har jag ändå ett akut behov av lite tjusigare godis är det bara att vända mig till Idoleriks ömma moders chokladkrypin, alldeles i närheten. Hon såg otroligt glad och lycklig ut bakom disken idag; har sonens deltagande och nu vinst genererat även en rejäl vinst kassamässigt månne?

Nu stundar den sista arbetsveckan innan jullovet och en fullmatad sådan, igen. Men alla har det likadant, verkar det som, det är bara att rulla på!

Kramar på er alla därute