Big bang och bad guys

"Mamma, hur skapades vi, alla människor och jorden?"

Stora frågor avhandlas ibland vid frukostbordet. Och dottern ville verkligen ha svar!

"Ja, en del tror att Gud skapade allt, Adam och Eva och jorden.."

"Men mamma, det där med Big Bang då?"

Storebror kom där in i diskussionen och berättade om vad han lärt sig om den stora explosionen. Sedan hanns det inte med så mycket mer, morgonbestyren tog över...det var simskola, fotboll.

Då och då kommer en slags känsla av otillräcklighet över mig, ja, kanske rentav okunskap. Vad i sjutton svarar man barnen på frågor liknande denna? När jag var barn har jag för mig att svaret rätt och slätt var att Gud var den som skapat människor och jord. Big Bang kom möjligen in i mitt liv under högstadieåren...men kanske spelar minnet mig ett spratt.

Det känns ibland som om allting blivit mer mångfacetterat idag, det finns på något sätt fler möjliga svar på samma fråga. På gott och på ont..

En liknande känsla, men mer av oro, drabbar mig ofta då negativa nyheter och ruskiga rubriker ständigt slängs i ansiktet på oss, vuxna som barn.

Man skulle vilja skydda sina små mot alla faror och hemskheter som lurar därute. Kanske bygga någon slags bubbla med inbyggt filter som tog bort allt det svarta, som bara släppte in det ljusa, fina och goda.

Dock säger förnuftet att man inte kan skydda dem mot det som kallas livet. Det gäller att istället hela tiden söka göra sitt bästa för att möta deras undringar och funderingar. Att göra allt som står i ens makt för att göra dem till schyssta, empatiska medborgare som kan skilja på rätt och fel.

För att världen består av såväl bad guys som good guys, DET har de förstått för länge sedan.

Kramar till alla er out there och ha nu en riktigt bra lördag, whatever you do!