Tisdagsrapport

Keep it short and simple, var det gyllene rådet vi engelskstudenter fick en gång på det glada 90-talet, då vi höll på med någon essay writing.

Jag kommer verkligen hålla mig till detta nu, då jag stulit till mig några minuters bloggtid vid makens jobbdator. Han är nämligen inte hemma, utan i full färd med att ta årets första slalomåk med kidsen. Skönt att de kom iväg och bröt morgonens syskonbråk, som ännu inte riktigt eskalerat till något större.

Tyvärr blir det ganska mycket av bråkvaran just nu, det tjafsas om de mest märkvärdiga saker. Tänk, det fanns en tid då barnen inte alls "argumenterade", men det var långt innan trotsåldrar, egoåldrar och allt vad de nu heter.

Vi längtar nog alla tills de får var sitt rum, så de slipper städa i det nuvarande gemensamma bägge två då bara den ENA stökat till och ingen riktigt har sett...Och så de får ha SINA saker där just DE vill, och ingen annan stökar till. "Men jag vill inte sova själv", menade dottern häromveckan. Fast det kommer kanske ändras då hennes prinsessloft står färdigt och klart (en liten överraskning blir detta). Emellertid erbjöd sonen ett litet systerutrymme i sin framtida säng.

Slutligen måste jag ändå erkänna att det verkligen är jättemysigt med marsvin; nu har till och med Niklas börjat ha Sally i knäet och gosa, om kvällarna, då ingen ser...

Nu skall jag strax hasta iväg och möta upp familjen inför resan till goda vänner i Täby!

Tillägg: Maken ringde precis från slalombacken Bruket och gav mig något slags bevis för att barnen ändå håller av varandra litegrann: Sonen hjälpte frivilligt, och utan föräldrauppmaning, sin lillasyster uppför backen, då liftarna tyvärr var stängda idag...

KRAMAR