Svinto, Vim och så jag...

Har vi någon smyginneboende eller är det verkligen vi som orsakat all megasmuts???


Visst, landet är landet, men det finns ändå någon slags gräns för hur mycket skit det får bli. Så idag har det skrubbats o fejats. Svinto är min bästis och åh, vad lämplig tandborsten med böjbart huvud är som rengörare av diskstället; inte en enda liten vrå undgick dess rivande borst.


Storstädningar undviks tacksamt då bad, trevliga besök, rosévinsdrickande, bokläsning i hängmattan lockar desto mer. Men idag, med lite småmulet väder och kidsen helt absorberade av spelet Talisman, inne hos grannbarnbarnen, passade jag helt enkelt på.

Tyvärr är vår dammsugare inte den bästa och då vi inte hade några extra dammsugarpåsar hemma fick jag tömma den befintliga. Kanske centraldammsugare, i tvårumsstugan, vore bra?!?

Dock innebär livet på landet för oss ett lite enklare liv i fråga om bekvämligheter. Vi går på dass, duschar i en utedusch och har ingen diskmaskin.

För att undvika en massa onödigt diskslabbande då man till exempel har gäster (och inte vill använda plastmuggar och inte heller har lust att stå med böjd rygg över den extremt låga diskhon alltför länge) har jag tillverkat små drink-och koppmarkörer i äkta luffarslöjd (se bild). Liknande sådana finns säkert redan någonstans men dessa är mina alldeles egna och de har uppskattas mycket. Det gäller bara att hålla reda på vilken markör som är just DIN...

Näe, nu är det dags för mig att gå och slipa lite uppe på loftet. Äntligen börjar man ana att det finns ett slut på transformeringen av obeboelig vind till beboeligt sovloft!

Ha det så underbart!

Söndagskramar från mig