I´ll be there...

Kärleken är underbar men ibland...så jobbig.

För hur mycket jag än älskar min lilla sexåring så bråkar vi HELA tiden. Dessa sommarlovsdagar, med sitt intensiva familjeumgänge, sätter en verkligen på prov. Tyvärr är jag inte alls sådär vuxenpedagogisk och smartlugn, utan beter mig ofta på ett primitivt, barnsligt sätt och tjafsar emot.

HUR GÖR MAN?

Ja, vi pratar i alla fall (senast nyss vid nattningen) om våra duster och bråk och vi är rörande överens om att vi ju inte VILL vara osams, egentligen. Jag förklarar igen och igen att jag alltid kommer att älska henne som person men att jag inte alltid älskar det hon gör eller säger; jag finns där för henne, när helst hon vill.

Och hur eller hur så får jag dagligen höra hur mycket hon faktiskt älskar mig.

En underbar duett får avsluta denna måndagsblogg. KRAM (länken fungerar inte, man får kopiera och klistra in i adressfältet)

http://www.youtube.com/watch?v=8-71aNJ4Qv4