Time flies...
Är detta svaret?
Men vad gör man när tiden fullkomligt skenar iväg in the speed of light?
När man, trots grova bortprioriteringar och sållningar, inte hinner det man vill?
Och när man obarmhärtigt inte tilldelas fler timmar per dygn av någon högre makt...
Andas lite, kanske? Hjälper det?
Hur GÖR folk som verkar hinna med ALLT? Eller är de kanske ännu duktigare på att sålla?
Jag minns inte ens då jag senast upplevde att tiden stod stilla eller då jag rentav tyckte att den gick så där riktigt långsamt. Kanske var det i samband med att jag väntade mitt andra barn, typ veckorna innan delivery?
Jo, förresten, igår kväll, då dottern lirade fotboll vid en tidpunkt då vi alla var både frusna och hungriga, DÅ tyckte jag allt att tiden sniglade sig fram en aning.
Men dessa små konstpauser i livet är nog bara nyttiga, tror jag.
Sedan får man väl helt enkelt se sin välfyllda tillvaro som ett tecken på att man faktiskt lever...
Onsdagshälsningar från mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar