Jaha, så har en liten höstförkylning brutit ut...Där fick man för att man var ute och svirade i goda kollegors lag i fredags kväll.
Svidig hals och näsa samt en ömmande kropp gör mig seeeeg, på dåligt humör och med absolut inget tålamod eller överseende med någonting, någonstans.
Och varför har jag förresten så företagsamma kids? Igår uppvisade sonen en ny frisyr, designad och klippt av...honom själv. En liten lugg fixades till så där i all hast mellan skola och fotbollsträning. Fast helt nöjd kanske han ändå inte blev, eftersom han körde ett långpass framför spegeln imorse då han likosm vattenkammade "in" luggen i resten av lintottshåret...Ja, ja, det blir frissan efter plugget på torsdag; mitt spinningpass tillsammans med en mycket hurtig kollega är ändå inställt pga mitt tillstånd.
Och dottern: Imorse skulle hon prompt cykla till skolan, trots att jag påminde om att hela proceduren med cykelframtagning, fix med det assega stödet osv skulle ta en MASSA extratid i anspråk. Snabb som en vessla rusade hon ut före mig och förberedde det lilla äventyret.
Mina onda aningar blev besannade: I tunneln, som vi var tvungna att "gena" genom pga tidsbrist, råkade lillpluttan tappa cykeln i en trappa. Den gled av barnvagnsskenan som hon drog den på och bumpade nerför i en ganska så hög hastighet. Så, nu står köp samt montering av en styck pedal på den redan ganska långa what-to-do listan.
Jag sär, jag sär...
Men, men nu tittar solen i alla fall fram genom fönstret och förresten så har jag bokat in en massa trevligheter framöver, några ljus i höstmörkret så där. Måste bara bli kurant igen!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar