Skadeläge

Det finns samtal man inte vill få, typ: "din dotter har ramlat från räckställningen med huvudet före, du eller din man bör nog komma och hämta henne".

Alldeles lägligt, två minuter före sista lektionen i fredags fick jag i alla fall ovanstående samtal från fritidsfröken. Man hinner tänka många tankar under den timme det faktiskt tar mig att komma till dotterns fritids från jobbet: Hur i sjutton kommer hon se ut? Har hon tuppat av (fast det visste jag att hon inte hade eftersom jag pratat med henne flera gånger i mobilen under min till synes oändligt lååååånga resa)Blir det en fredagskväll på Astrid Lindgrens? Eller tvingas vi rentav övernatta där?

Och varför hade ungen hängt i räckställningen IGEN? Bara två dagar tidigare skadade hon ryggen i samma olycksaliga "leksak".

Dock var det inte så farligt trots allt, mina värsta farhågor blev inte besannade, thank God!. En rejäl svullnad, en liten blåtira samt ett skrapsår, allt lokaliserat till högra ögat och tinningen. En lugn eftermiddag med en tröstbarbiefilm, lite fredagsgodis och sen var det ganska så bra igen.

Sonen avslöjade, sådär lite i i förtroende, att: "Mamma, vet du, varenda gång jag har lektion och tittar ut genom fönstret då Sara har rast, så hänger hon där, högst upp i räckställningen".

Hm, varför tittar plutten ut genom fönstret under lektionstid för det första; han skall väl vara helt försänkt i kunskapens böcker och absorberad av klassrumsverksamheten?

För det andra, kan man ställa dit en räckvakt, som förhindrar dottern från att kliva upp där igen? Hon verkar ju ganska orädd, min lilla älskade unge!

Liknar hon förresten inte någon jag känner, någon jag känner väldigt väl, för att inte säga alldeles otroligt väl...Jodå, visst ser jag mig själv i henne, som den orädda pojkflickan jag var i sjuårsåldern, hängandes i alla trädgrenar som fanns, springandes, snubblandes på alla möjliga och omöjliga ställen.

Men vad sjutton; nu kommer sonen hem från fotbollsträningen med en "stukad fot". Jag tror jag smäller av!!!!

(Han kan stödja på den i alla fall, då är den är nog inte helt stukad, kanske halvt???)

Vad bra, då är det befogat att sitta ner, ta det lugnt och göra läxor, länge, länge...

Kramar från mig