Och äntligen kunde jag logga in på bloggen, hade glömt lösenordet men nu fått det mailat till mig; hm, avslöjar kanske att jag inte skrivit på ett tag.
Vardagen är nu ordentligt satt på rull igen, kan man lugnt säga. Nya rutiner skall prövas, utvärderas och sätta sig, kanske, så småningom. Minstingen har blivit ettaklabbare med allt vad det innebär och storkillen, mellanstadiekille, när gick åren egentligen förbi mig? Nyss spatserade han iväg och köpte härligt, färskt surdegsbröd till frukost och då vi alla mumsat klart dukade han av och fixade iordning i köket.
Dock går hushållsarbetet inte lika geschwint alla dagar, kan jag här avslöja, ibland vägras det och argument som "jag måste ju göra mina läxor istället (under terminerna)" eller "jag gör det SEN" (det vill säga någon gång innan jag går och lägger mig ikväll, typ) används ganska så flitigt.
Men trenden är positiv, bägge kidsen har börjat inse att de måste dra sitt strå till stacken, det blir liksom mer familjefrid då, gladare mamma och pappa.
Det här med ålder och barn, jag tycker det blir roligare och roligare ju äldre kidsen blir. Visst var det snuttigt och gulligt med små blöj-och nappflaskekids och visst kunde man bestämma nästan helt över dem då men det är så mycket häftigare att nu sitta ner och snacka lite mer "vuxet" med dem, även om ifrågasättandet av ditten och datten goes with the concept.
Igår kväll hade jag och sonen en nära magisk stund alldeles för oss själva. Efter en mysig pizzamiddag på klipporna vid vattnet med hela klanen W bestämde sonen och jag oss för att "powerwalka" hem (inte riktigt i min vanliga speed, men ändå).
Och där gick vi, i det här och var upplysta skumrasket, bland annat genom Rålis (inte bara skumt mörkermässigt, you know) och sonen började prata om att "han inte gillade fullisarna som var ute" och att "de kan göra konstiga saker" och vidare bedyrade han att"jag skall ALDRIG dricka mamma, i alla fall inte när jag är under 18 år, jag vill ju inte förstöra levern, man gör ju det då man blir full..."
Lille plutten, tänkte jag, hoppas du kommer ihåg ditt ställningstagande om en sisådär sex år, kanske skall man stanna tiden just här och nu i alla fall, eller?!?
Nu skall jag njuta musten ur varenda sekund av denna lördag, ännu helt oplanerad...
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar