Livstecken

Tidelido på er ute i sommaren! Kör inlägg från Blogspot igen, bloggen på Mama har krånglat så mycket med allt möjligt så jag byter  tillbaka till gamla goa, invanda hjulspår.

Befinner mig nu i ett slags minnenas arkiv, på många sätt. Vi är på sluttampen av vår tio dagar långa "semester" från torpet och är i skrivande stund hos mina föräldrar på Östgötaslätten. Nyss spisade jag och dottern bland annat min gamla carola-LP ("Främling"). Jag tackar en högre makt för att dottern delar min liking för denna storartade sångerska; vi sjöng med och jazzade loss, dottern mest i just låten "Främling"...men so what, hon har ju tid att lära...

Jag förklarade för dottern och sonen, som anslöt sig efter en stund,vilket genombrott Carola fick i Melodifestivalen -83, "och då fanns inte Youtube, Internet och så, man var hänvisad till några få kanaler på TV samt radion." (Stora ögon här), "wow"..."konstigt"...

Sedan fick kidsen KÄNNA lite på den stora, tunga skivan också...åh...

Innan vi anlände till mitt föräldrahem tillbringade vi fem härliga dagar på Öland. Det var exakt sju år sedan vi besökte Solen och vindarnas ö senast med barnen och snacka om en minnesresa då vi tittade på ungefär samma saker nu som då: Ölands djurpark, som utvecklats enormt och försetts med ett gigantskt vattenland, som blev den mest populära attraktionen hos kidsen, själva djurparken skenade de igenom på nolltid och det trots den nyfödda tapirungen (som knappast syntes). Fyren Långe Jan ägnade vi några timmar åt men skillnaden nu var att denna gång knatade alla i lilla sällskapet upp de 197 trappstegen mot endast en person förra omgången. 

Och sist men inte minst besökte vi en barndomskompis till mig, och med varning för ett slitet uttryck, "det kändes som igår":Trots att det var sju år sedan vi sågs sist, trots en utökning med två barn i kompisfamiljen och trots en mycket sporadisk kontakt oss emellan, mest i form av julkort och hälsningar via våra föräldrar, så verkligen flöt allt på helt perfekt, både mellan vuxna och barn. 

Våra döttrar som är lika gamla fann varandra på bråkdelen av en sekund och de visade sig också vara mycket lika till sättet. Man blev nästan tårögd då min kompis dotter, på ett barns öppet självklara och direkta sätt, högljutt undrade om vi inte kunde ses igen...ganska snart. Och DET ska vi, I promise. Planer har redan börjat smidas...

Men snart bär det åter av till torpet igen och då blir det GÖRA av: Med svärföräldrarnas hjälp skall ladan delvis förses med nytt tak. Undertecknad skall mest stå för underhållet av mat samt underhållningen av barn, inte så lite med andra ord. Vi kommer också få en del andra trevliga besök i form av bland annat min älskade syster med familj, som jag inte träffat på en månad på grund av osynkade semesterresor.

Men så är ju sommaren, man tar lite semester från sitt vanliga vardagsumgänge, säger jag till sonen och dottern då de knorrar efter sina klasskompisar...

Nu har resten av familjen i ren aktivitetsiver dragit iväg på fiskafänge och jag fick plötsligt lite egentid. Hjälp, vad gör jag då? Har inte haft så vidare värst mycket av den varan i sommar.

En sak är säker, jag spelar inte Yatzy med någon, det har jag gjort till leda i sommar. Ja just det, vi är en av mycket få familjer som inte har någon DVD i bilen. Eftersom datorn laddar ur efter typ 50 minuter och vi inte hittar biladaptern till den och då jag misslyckades kapitalt med överföringen av film från datorn till både sonens Ipod och min mobil, så blir det nada film i bilen, (förutom någon slags instruktionsfilm i min mobil) .

Och trots att kidsen har både DS och Ipod att roa sig med intog ändå gamla hederliga Yatzy tronen som favvoaktivitet numero uno under exempelvis trista bilresor.

Så, lite fika och en skogspromenad kanske???

Kram